Drapsnatt - Meningslösheten Pressade mot den fuktiga stenen Tillsammans vi bilder ett sällsamt sken Vårt sekret i strängar vajande Våra armar våra ben Och när jag slutligen frossat klart Och äntligen kan födas fri Äntligen kan födas fri Med hunger till märgen ska vi älska Utan att förnimma meningslösheten däruti Förnimma meningslösheten däruti Och när jag blir svag Sakta tunar jag bort och ser Dina ägg som klamrar till fuktig väga Och när vi slutligen frossat klart Och äntligen kan födas fria Med hunger till märgen ska vi älska (Utan att) förnimma meningslösheten däruti http://rockerek.hu/