Stigna i blodets timma
vi grepo våra svärd
uppväckta ur bergets sal
vi drogo åter ut
I eoner har vi legat i slummer
för att än en gång slå följe
i vår svarta hord
För att än en gång höja våran bägare
för att rida vår väg över djupen
I eoner har vi väntat
på ljusets barn
som skändat vår mark
och väckt vårt hat
Tiden är nu här
när våra klingor möts
en sista gång, en sista kamp
Kristimannens blod rinner ut i leran
under våra hovar krossas hans kropp
Vi höjer våra bägare i segrandets namn
och dricker för kristus utgjutna blod... |