Kolöga rotfast tand...
som trädet i grund och stenig mark.
-Trolltand...
Gammal, klok, urbergets vän...
vriden som martall på vindpinad häll.
Skyr solen om dagen, flyr människors...
Ett brakande dån bräcker Kolögas sömn.
-Vadan detta skrän? som en törn i min ställ,
vem är den niding som gäckar min sömn?
Skyr solen om dagen, flyr människors...
I blint raseri med dunder och brak,
banar sig Kolöga fram...
med ett vredesvrål mot murar av sten,
som krossas i hans hand...
River och sliter, tuggar och biter
dammet yr i hans vildsinta dans...
folk och fä flyr snabbt sin väg,
bort från trollets brakande kaos...
Klocka av guld mot himlen for,
krossandes tornet på vägen ner.
-slut på skränet och det fördömda brölet.
den tar jag hem, där kokar snart ölet...
---
English translation
"Charcoal-Eye Troll-Tooth"
Charcoal-Eye, root-deep tooth...
Like a tree on shallow and stony ground.
--Troll-Tooth...
Ancient, wise, friend of the mountain...
Twisted like the pine on weathered rock.
Shuns the sunlight in the day, flees the lands of men...
A roaring rumble shatters Charcoal-Eye's sleep.
--Whence this holler? Like a thorn in my soul.
who is this evil-doer that frustrates my slumber?
Shuns the sunlight in the day, flees the lands of men...
In blind fury, crashing along,
Charcoal-Eye charges forth...
With a roar of wrath against walls of stone, that break in his hand...
He rips and tears, he chews and bites,
the dust whirling with his savage dance...
Man and beast flee in haste,
away from the troll's raving madness...
The golden bell went to the sky,
crushing the tower on its way down.
--That's the end of that holler and damned roaring.
I'll take this home with me, where soon the ale will be brewing... |
