Gryningssang
En sommarnatt
Varmen ligger tat
Sover och latt bedovar
Men Harald, han
Sover inte sott
Nagot hans somn berovar
Flickan brevid
Hon var natt och grann
Fager som manens strimma
Harald nervos
Vagar inte be
Om dansen i nattens timma
Dansen i nattens timma
Men nar solen tittar fram
Han langsamt stracker ut sin hand
Och tar henne itu sin famn
Att dansa i gryningens timma
Nar ljuset lyfter nattens fang
Och snarjer den med grybubssang
Han bju'r henne pa en svangom
Att dansa i gryningens timma
Att dansa i gryningens timma
Natten var mork
Men ar snart forbi
Gryningen ar pa ingang
Den lockar trollskt
Med farglekar i skyn
Att bjuda upp till solsang
Harald bestamt
Reser sig upp
Tar modet sitt till fanga
Tar ett andetag
Tanker tillbaks
Pa ensamma natter langa
Ensamma natter langa |
